Påskvandring
Följ påskens händelser genom att vandra från Olofsgården, via Olofslunden till kyrkan. Första stationen är vid Olofsgårdens huvudingång.
Här hittar du stationerna:
1. JESUS RIDER IN l JERUSALEM
Jag heter Maria från Magdala och jag är dem som kände och följde med Jesus. Följ med så ska jag berätta om vad som hände den mest spännande veckan i hela mitt liv!
Det var fler och fler som började säga att Jesus borde bli deras kung. Men Jesus fiender blev allt mer arga, avundsjuka och irriterade på honom.
Skulle han vara Guds son?" Hur kan han förlåta synder?" "Har han inte gått för långt nu?" Vem tror han att han är?"
Det var snart påsk, och Jesus och hans lärjungar var därför på väg till Jerusalem. För skulle man fira påsk - då var det i Jerusalem man skulle vara. När de närmade sig staden sa Jesus till två av sina lärjungar:
"Gå in i byn där framme. Där kommer ni att hitta två åsnor. Gå och hämta dem."
De hämtade åsnorna, och lade sina mantlar på dem, och Jesus satt upp.
När Jesus red in i Jerusalem var det fullt av människor i staden. De tog av sig sina mantlar, de skar kvistar från träden och lade allt på vägen framför honom. Och de ropade och sjöng:
"Hosianna, Davids son!" Välsignad är han som kommer i Herrens namn!" Hosianna i höjden!"
Äntligen var kungen här. En kung lika mäktig som David, han som fällde jätten Goljat med en sten. Ja, kungen var här. Men det här var en annorlunda kung.
Klicka här för att höra församlingens barnkörer sjunga "Hosianna"Öppna länk i ny flik
Följande station (nr 2) hittar du vid fönstret på norrsidan av församlingshemmet (det med glasmålning).
2. DEN SISTA MÅLTIDEN
På kvällen hade Jesus och hans lärjungar förberett en påskfest. Det hade varit en glad och bra dag, och nu skulle de äta mat tillsammans, precis som man skulle göra när påsken började. Men när festen skutte börja, blev Jesus tyst och nedstämd. Han tittade allvarligt på alla runt bordet. Så tog han ett bröd. Han tackade Gud, delade brödet och gav det åt lärjungarna. Så sa han:
"Det här är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig."
Sen tog han en bägare. Han tackade Gud och gav den till lärjungarna och sa:
"Det här är mitt blod. När ni dricker av den, gör det till minne av mig."
Lärjungarna skruvade på sig. De hade hört Jesus säga flera gånger att han måste dö, men aldrig förstått vad han menat. Och Jesus fortsatte:
"En av er som sitter här i kväll kommer att förråda mig", sa han. Alla lärjungarna blev upprörda och tittade förvånat på varandra.
"Det är väl inte jag?" sa de.
Plötsligt reste sig Judas upp och gick därifrån. Jesus fortsatte att berätta vad som skulle hända.
"I natt kommer ni all att lämna mig och jag kommer att dödas."
Lärjungarna protesterade.
"Det kommer vi aldrig att göra!" sade de.
Jesus och lärjungarna lämnade festen och gick till Getsemane trädgård.
Följande station (nr 3) hittar du vid hängbjörkarna i Olofslunden (mellan församlingshemmet och kyrkan)
3. GETSEMANE
Solen hade gått ner och det var kallt och ruggigt mellan olivträden. Jesus var upprörd och ledsen. Han visste vad som nu väntade honom. Att han skulle vara tvungen att dö. Han bad
"Gud, låt mig slippa detta om det går. Men inte som jag vill, utan som du vill."
Jesus var så rädd och ledsen att han svettades bloddroppar. Medan han bad somnade lärjungarna.
En liten bit därifrån stod en grupp soldater gömda bakom olivträden. Där fanns också Judas, en av Jesu lärjungar. Han hade fått pengar för att förråda Jesus. Han hade väntat tillsammans med soldaterna i trädgården på att Jesus och lärjungarna skulle komma.
Judas vände sig till soldaterna: ”Den jag kysser, han är det".
Plötsligt var det soldater överallt. Som från ingenstans hade de omringat lärjungarna med dragna svärd.
Soldaterna grep genast Jesus och tog med sig honom.
Då insåg Judas vad han hade gjort och slängde pengarna. Han ville inte längre ha dem. Jesus var ju hans vän.
Följande station (nr 4) hittar du vid kyrkan.
4. JESUS DÖMS & KORSFÄSTS
I den romerska fästningen mitt i Jerusalem satt Pilatus. Pilatus var den som bestämde över de romerska soldaterna och nu hade de kommit släpandes med en bråkstake som hette Jesus. Pilatus var den som bestämde om någon skulle dödas eller dömas. Han ville därför prata med Jesus. Men till hans förvåning var Jesus helt tyst. Pilatus blev arg: "Förstår du inte att jag har makt över ditt liv?" sa han.
"Jag har bara kommit för att berätta sanningen" sa Jesus.
"Och vad är sanningen?" frågade Pilatus. Men Jesus var tyst. Då tog Pilatus ut Jesus till folkmassan och sa:
"Den här mannen har inte gjort något som förtjänar döden"
Men folkmassan utanför ropade: "Korsfäst honom! Korsfäst honom!"
Då kom Pilatus på en idé. I fängelset satt nämligen en mördare som hette Barabbas.
"Jag brukar ju alltid släppa en fånge fri vid Påsk. Nu får ni välja. Ska jag frige Barabbas eller er kung, Jesus?"
Pilatus var helt säker på vad de skulle svara. Men folket ropade: "Frige Barabbas! Frige Barabbas!" Pilatus ryckte på axlarna.
Skönt. Det var folkets beslut och inte hans. Men för att vara helt säker på att han inte skulle få skulden, tog han vatten och sköljde sina händer och sa: "Jag är oskyldig till den här mannens blod."
Soldaterna piskade Jesus och eftersom folket kallat honom kung gjorde de en krona av vassa törnekvistar. Sedan tvingade de honom att bära sitt kors.
Soldaterna tog Jesus till en kulle som kallades Golgata.
Jesus hade tvingats bära sitt eget kors genom hela staden. De romerska soldaterna spikade fast honom vid korset och reste det, mitt emellan två rövare som också skulle korsfästas.
Någon i folkhopen ropade: "Om du är Guds son, så gå då ner från korset!" Någon annan sa: "Andra har han hjälpt, men sig själv kan han inte hjälpa." Skratten ekade. Men Jesus vände ansiktet mot himlen och sa:
"Fader, förlåt dem, de förstår inte vad de gör eller säger."
När klockan var tolv på dagen blev det plötsligt mörkt. Det var en solförmörkelse som varade i tre timmar. Jesus ropade med hög röst:
"Min Gud, min Gud varför har du övergett mig?"
Och sen sa han:
"Det är fullbordat!"
Jesus var död. Det blev helt tyst. Det enda som hördes var en svag vind. Officeren som stod under korset sa: "Han var verkligen en bra människa, Guds son."
När de romerska soldaterna såg att Jesus var död, stack en av soldaterna in sitt spjut i sidan av Jesus kropp. Sen gick de därifrån. Flera av Jesus vänner, hans lärjungar och hans mamma, stod en bit ifrån och grät. En man som hette Josef, bad Pilatus om att fa ta ner Jesus kropp och begrava den och Josef bad några vänner hjälpa honom att lägga Jesus i en grav. Sen rullade de en stor sten framför öppningen.
Följande station (nr 5) hittar du på kyrkmuren (nordost om kyrkan).
5. DEN TOMMA GRAVEN
Det hade gått två dagar sen den där fruktansvärda fredagen. Ingenting skulle någonsin bli sig likt igen efter Jesus död. Nu var det tidigt på söndagsmorgonen och jag och en annan kvinna var på väg till Jesus grav. Vi skulle smörja hans kropp med väldoftande kryddor och oljor. Man brukade göra så på den här tiden.
Jag, Maria från Magdala var en av dem som hade följt Jesus och lyssnat till hans ord. Nu bar jag olja att smörja hans döda kropp med. Det var så hemskt det som hade hänt. Hur kunde de döda honom? Han som inte hade gjort något ont. Bredvid mig gick en annan Maria. Våra ögon var fulla av tårar och vi hade svårt att se var vi satte fötterna. Vi stannade och satte ner kryddorna för att kunna torka tårarna. Det var då jag såg det. Stenen var bortrullad från graven.
När vi kom in i graven upptäckte vi att Jesus kropp var borta! Vi blev mycket upprörda. Hade någon stulit kroppen? Plötsligt stod två änglar framför oss.
"Varför söker ni den levande här bland de döda?" sa den ena.
"Han är inte här, han har uppstått från de döda” sa den andre. Vi blev överlyckliga. Vi rusade från graven för att leta upp lärjungarna och berätta vad änglarna sagt. Tänk vad glada alla skulle bli nu! Fast riktigt så blev det inte. Lärjungarna trodde inte på oss. Inte kan man väl uppstå från de döda!? Men Petrus sprang genast till graven. Och han såg att den faktiskt var tom!
Här kan du höra församlingens barnkörer sjunga "De trodde att Jesus var borta"